Japan skjuter upp rymdsond till Marsmånen Phobos för att hämta hem jordprover

Bilder

×

Phobos photographed by Nasa's Mars Reconnaissance Orbiter in 2008. Photograph: Nasa/AP theguardian.com

Jaxa unveiling the spacecraft for its martian moon mission at the Tanegashima Space Center in August. Photograph: Yuika Kawazoe/Kyodo News/AP theguardian.com

Japan to launch spacecraft on a mission to get samples from a Martian moon – WTOP News wtop.com

‹ ›

Japan sköt på tisdagen upp en rymdsond för att göra något ingen nation hittills åstadkommit: hemföra prover från en måne som kretsar kring en annan planet. Målet är Phobos, den större av Mars två små, potatisformade följeslagare. Farkosten färdas på Japans nya huvudraket H3, och uppdraget beräknas pågå i fem år.

Projektet, kallat Martian Moons eXploration, leds av Japans rymdorganisation JAXA. Farkosten når Mars-regionen i augusti 2027, tillbringar tre år i närheten av och runt Phobos och är tillbaka 2031. Den väger omkring fem ton och består av tre moduler — för framdrivning, utforskning och återfärd. Endast återföringsmodulen gör resan hem, med jordproverna förseglade i en kapsel. Avståndet till Mars är 55 miljoner kilometer vid närhet, men den faktiska flygbanan blir 500 till 600 miljoner kilometer.

Japan leder uppdraget, men deltagarlistan är internationell. Av de tretton instrumenten ombord kommer provtagaren från NASA och en kommunikationsenhet för djuprymd från Europeiska rymdorganisationen. En fransk-tysk månbil med namnet Idefix landar först på Phobos och kartlägger ytan i ungefär hundra dagar för att vägleda det senare grävandet. En japansk strålningsmätare samlar data som kan bli användbar för en bemannad Marsfärd. USA och Kina arbetar båda för att sända astronauter till Mars — medan projektledaren Yasuhiro Kawakatsu påpekar att de månar dessa besättningar skulle vara beroende av ”aldrig har undersökts ordentligt”, och kallar dem ”solens viktigaste obestigna berg”.

Det vetenskapliga spörsmålet är gammalt och segt. En del forskare menar att Phobos och dess mindre syskon Deimos är asteroider som fångats in utifrån; andra att de är rester efter en stor kropp som krockat med Mars. Dussintals uppdrag har nått Mars sedan 1960-talet, medan månorna förblivit ostuderade — och upprepade ryska försök att landa på Phobos, det senaste så sent som 2011, har misslyckats. Det är värt att notera mönstret: medan stora aktörer som NASA och ESA koncentrerar resurserna på den populära planeten själva, är det Japan som tar sig an det svårare och mindre glamourösa uppdraget. Huvudforskaren Kiyoshi Kuramoto säger att tvisten kan ”nästan säkert” avgöras genom analys av jordprover. JAXA siktar på minst tio gram, samlade i två provtagningar, varav ungefär 0,1 procent förväntas bestå av material från Mars själv — uppkastat av nedslag på en måne som kretsar kring planeten tre gånger per dag på ungefär 6 000 kilometers avstånd.

Phobos valdes framför Deimos eftersom den kretsar närmare Mars och därför kan bära mer av planetens historia; farkosten kommer också att passera Deimos för observationer. Namnen kommer från de grekiska gestalterna för fruktan och skräck, söner till krigsguden Ares. Om kapseln klarar hemfärden landar svaret på vad månorna egentligen är på jorden 2031 — ett resultat som, om det lyckas, vilar på japansk ingenjörskonst snarare än på de stora rymdmakternas milljardprogram.