Rådhuset i Limoges brinner ner under prisprotester, tak rasar och två tredjedelar av fasaden försvinner
Oroligheter sprider sig till Milano och Bologna med nära femtio gripna, Meloni kräver att oppositionen fördömer våldet men CGIL svarar med generalstrejk den 20 november
Bilder
Limoges town hall on fire amid France nationwide protests
euronews.com
Rådhuset i Limoges, 143 år gammalt, brann ner under lördagsnatten sedan en grupp tänt eld på det under Frankrikes landsomfattande protester mot levnadskostnaderna. Prefekt Maurice Barate uppgav att taket rasat ner på våningsplanen under och att endast den västra flygeln sparats; omkring två tredjedelar av byggnadens fasad ska redan ha gått förlorad. Omfattningen av skadorna var ännu inte fastställd.
Elden var höjdpunkten på en dag då tiotusentals marscherade genom Frankrike mot stigande priser — och då oroligheterna upphörde att vara ett enbart franskt fenomen. I Milano slogs hundratals mot polisen på torget utanför domkyrkan. Barrikader restes, fyrverkeripjäser kastades mot polisens avspärrning och en eld täldes framför katedralen själv. Polisen svarade med utryckningar och tårgas, och insatstrupper ryckte senare in för att rensa maskerade demonstranter från den intilliggande Galleria Vittorio Emanuele II. Tunnelbanestationen vid domkyrkan stängdes, butikerna i området rullade ner grindarna och turisterna lämnade centrum. Italienska medier rapporterade ett stort antal skadade och närmare femtio gripna.
I Bologna sattes vattenkanoner in och sju personer greps, enligt nyhetsbyrån ANSA; stadens järnvägsstation stängdes förebyggande. I Turin avfyrade polisen rökgranater när spänningarna steg vid en demonstration vars slagord riktades mot statsminister Giorgia Meloni. I Rom anslöt sig tusentals till en marsch som sammankallats av fackföreningskartellen CGIL tillsammans med över hundra medborgerliga och katolska föreningar, med krav på högre löner, offentlig tjänstesektors satsningar, rättvisare skatter och lägre militärutgifter.
"Det är en rätt att demonstrera. Att bränna våra städer är det inte", skrev Meloni på sociala medier, där hon samtidigt uttryckte respekt för de tusentals som marscherat fredligt, bland dem CGIL:s mobilisering. Hon räknade sedan upp dagens lista: stenar kastade och poliser skadade i Milano, gripna i Turin som bar på gatstenar och hammare för att krossa glas, stationstängningen i Bologna. De ansvariga, skrev hon, var vandaler som utnyttjar demonstrationer för att så kaos, angripa ordningsmakten och ta hela städer som gisslan — och hon uppmanade oppositionen att entydigt fördöma våldet.
Det är värt att notera mönstret bakom både Melonis retorik och Frankrikes situation. När priserna stiger och köpkraften urholkas är det i första hand statens egna politik — skatter, energipriser, regleringar — som ligger bakom den misär folk nu protesterar mot. Politiker som Meloni väljer sedan att rama in händelserna som en kamp mellan laglydiga medborgare och vandaler, snarare än att granska de egna besluten som tände gnistan. CGIL:s svar var ett datum. Generalsekreteraren Maurizio Landini utnyttjade mötet i Rom till att utlysa en generalstrejk den 20 november, samtidigt som den europeiska studentstrejken som redan planerats för samma dag.