Sverige

LKAB kan ha läckt två miljoner liter diesel i Kiruna

Gruvbolaget upptäckte läckan först hösten 2021 och åklagare Christer B Jarlås vid riksenheten för miljöbrott väntar begära rekordbot för grovt miljöbrott, staten som äger bolaget betalar i praktiken boten till sig själv

Bilder

Åklagare Christer B Jarlås, vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål har lett utredningen av det grova miljöbrott som LKAB misstänks för. Åklagare Christer B Jarlås, vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål har lett utredningen av det grova miljöbrott som LKAB misstänks för. nsd.se
nsd.se

Upp till två miljoner liter diesel kan ha läckt ut från en cistern på LKAB:s industriområde i Kiruna innan det statliga gruvbolaget upptäckte läckan hösten 2021. Fler än fyra år senare går målet till domstol, och åklagarens bedömning pekar mot ett vite av historisk storlek för grovt miljöbrott.

Länsstyrelsen i Norrbotten anmälde händelsen till polisen i februari 2025, och åklagare Christer B Jarlås vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott är nästan klar med utredningen. LKAB anmälde själv läckan till länsstyrelsen när den upptäcktes och vidtog åtgärder för att stoppa den — åtgärder under vilka bolaget fann att läckan var långt mer omfattande än man först förstått. Den utgående vätskan var eldningsolja av typen EO1.

Målet har en ovanlig detalj: LKAB ägs till hundra procent av svenska staten. Ett rekordstort vite skulle alltså flytta pengar från ett offentligt konto till ett annat, och staten som ägare bär i slutänden kostnaden för staten som åklagare. Det är en ren intern bokföringstransaktion, där ingen privat ägare drabbas och inga egentliga incitament förändras. När både tillsynsmyndighetens uppsikt och ägarrollen sitter i samma hus är risken uppenbar att ingen håller riktigt hårt i grisen.

Ändå har rättsprocessen åstadkommit det ingen tillsynsgranskning lyckats med — en formell uppgörelse med landets största enskilda miljöbov, ett bolag vars järnmalm bär upp både norrländsk ekonomi och nationell industripolitik.

Den dubbla rollen har hittills skonat LKAB från konsekvenser i proportion till sitt avtryck. Enbart den läckta volymen — utredningen sätter övre gränsen vid två miljoner liter — placerar sig bland de största bekräftade dieselutsläppen i svensk mark. Villet bolaget nu riskerar är på intet sätt privat risktagande; det är skattebetalare som står till svars för bolagets misstag, via den statliga kassan.

Oavsett hur domstolen dömer kommer rättsgången att sätta prislappen på att vara både Sveriges största gruvbolag och ett av dess mest skyddade. Frågan är om ett vite mellan statliga fickor överhuvudtaget kan kallas en konsekvens — eller bara Folkhemmets sätt att skälla på sig själv.